Pasta
| Svenskt namn: | pasta |
 Makaroner, fullkornsskruvar och spaghetti |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Engelskt namn: | pasta | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kategori: | Pasta och nudlar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Beskrivning: | Ordet pasta betyder deg, massa. När vi bara säger ordet pasta fristående är det underförstått att vi pratar om den pasta som vi starkt förknippar med Italien och finns i oändligt många fomer, varav spaghetti och makaroner var de första att introduceras i Sverige.
Grunden till pasta är mycket enkel, i sin enklaste form består pastadegen av endast mjöl och vatten eller ägg. I färsk pasta är ägg-varianten vanligast, typiskt för norditalien, och till torkad pasta, som är vanligare i syditalien, används oftast vatten. I vissa recept tillsätts även salt och olja till degen. Mjölet som används till pasta är oftast av en starkare vetesort (s.k. durumvete) än det vanliga vetemjölet (se även separat artikel om durumvete), som gör att den blir fast och fin i konsistensen. Detta gäller framförallt den syditalienska pastan utan ägg. Till ägg-pasta använder man ofta vanligt vetemjöl eller en blandning av durumvetemjöl och vanligt vetemjöl. Även "vetemjöl special" fungerar bra till färsk pasta. Fullkornspasta (whole grain/whole wheat pasta) är en variant som har kommit mer och mer efterhand att folk blivit medvetna om fullkornets nyttiga egenskaper. Fullkornspasta gör av hela vetekornen och inte bara av vetekärnan. Den är mörkare i färgen och har ofta längre koktid än vanlig pasta. Obs att många av de sorter som går under namnet fullkornspasta i Sverige görs av en blandning av fullkornsmjöl och vanligt mjöl. Det finns även ren fullkornspasta att få tag i, ofta av importerade, mindre kända märken. Det är inte ovanligt med pasta i olika färger. Grön pasta innehåller oftast spenat, röd får sin färg från tomatpure eller rödbetsjuice, och mörkgrå eller svart pasta från bläckfiskbläck. Att koka pasta Pasta kokas kraftigt i rikligt med vatten som är rejält saltat. Detta gäller alla sorter utom fylld pasta som kokas försiktigare. Koktiden varierar, men generellt kokas färsk pasta betydligt kortare tid än torkad. Ta ett smakprov: många föredrar pastan al dente, dvs inte helt genomkokt. Då är den fortfarande spänstig och ger något "för tanden" (varav benämningen al dente som betyder just detta). Lite olja i vattnet gör att vattnet inte kokar över lika lätt, men gör också pastan glansig vilket är olämpligt om den ska serveras med såser som man vill ska klibba fast på pastan. Ska den serveras varm häller man över den i ett durkslag och serverar genast. Var medvetet "slarvig" och låt inte allt vatten rinna av så klibbar den inte ihop lika lätt. Ska den serveras kall t.ex. i pastasallad: skölj först i varmt och sedan i kallt vatten. Några olika pastasorter: Spaghetti och annan avlång, tunn pasta lämpar sig bäst till såser utan stora bitar i, såsom ost-, köttfärs-, tomat- eller gräddiga såser som fastnar längs pastan, då såser med grövre bitar tenderar att bli kvar på botten av tallriken. Bandpasta/bandspaghetti såsom fettuccini and tagliatelle är långa som spaghetti, men platta i formen. Passar bra till samma såser som till vanlig spaghetti, men den större ytan gör att den också ger lite grövre bitar att fastna på den, såsom bacon, skaldjur, svamp etc. Tubformade pastasorter såsom makaroner och penne är bra allroundpasta som passar till det mesta. Fungerar både som tillbehör till större bitar, t.ex. kött och korv, men även till gräddiga såser. De är den bästa pastasorten att stuva och använda i pastagratänger, då stuvningen tränger in i pastan och ger en krämig konsistens. Många tubformade pastasorter är räfflade på utsidan för att såsen ska fastna extra bra, dessa kallas rigate eller rigati. Släta sorter kallas istället lisci eller lisce. Fylld pasta Ex. tortellini och ravioli är fyllda med t.ex. ost, kött, bönor eller svamp. Eftersom de är smakrika i sig brukar de serveras med enkla såser, såsom tomatsås eller helt enkelt bara örter och riven parmesan för att inte ta överhanden. Fylld pasta bör kokas varsamt eller sjudas så att inte de går sönder. Minipasta Riktigt små pastaformer, såsom den risformade risoni, eller stjärnformat stelli/stellini är särskilt bra i soppor, såsom minestrone. Alternativt kan man bryta tunn spaghetti i bitar. Risoni kan också användas som ett alternativ till ris. Blandade former Fjärilsformade farfalle, hjulformade routine, spiraler, skruvar, snäckor m.fl. är enkla att äta, särskilt för barn, men trevliga i alla sammanhang. Passar utmärkt i pastasallader och alla såser, kanske särskilt de med lite större bitar i. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Finns att få tag på: | I alla mataffärer, såväl färska som torkad. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Måttomvandling |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Detaljerat näringsinnehåll per 100 g | Visa näringsinnehåll för:
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Se även: | durumvete | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diskutera i forumet: | Starta ett nytt ämne om pasta i forumet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Övriga funktioner: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Besökares kommentarer (2 st)
onsdag den 24 januari 2007 kl 14:14 |
| Mycket bra beskrivning.
Tack |
tisdag den 26 februari 2008 kl 21:03 |
| Om man är GI-slav är ett bra tips att efter kokning snabbt kyla vanlig pasta gjord på durumvete. Skölj den i ett durkslag och värm på den igen, t ex i mikron. Kolhydaterna i pasta och potatis som kyls snabbt binds upp i längre stärkelsekedjor som bryts ner långsammare. (Bökigt? GI:t hamnar under fullkornspasta!) |
Lägg till egen kommentar till denna ingrediens
Vill ställa en fråga eller diskutera? I så fall passar forumet bättre, då det där är det är lättare att besvara ditt inlägg. Kommentarfunktionen nedan är främst till för kompletterande information eller allmänna kommentarer eller tips till ingrediensen
| Var god använd ett vårdat språk och skriv endast kommentarer som är relevanta för ingrediensen och Recepthjälpen, och försök allmänt att hålla en god ton. Länkar är ej tillåtna p.g.a. tidigare missbruk (spam). Reklam accepteras heller inte. |
