En av våra vanligaste matsvampar och den svamp som vi lättast får tag i i butiken. Även internationellt tillhör den de mest utbredda svampsorterna. Champinjoner finns i uppemot 100 olika sorter: snöbollschampinjoner, ängschampinjoner, blodchampinjoner m fl. Hela svampen är ätlig och har en mild smak. En bra allround-svamp som kan användas helt rå i sallader etc, eller steks, marineras, stuvas osv. Smaken blir mer framträdande efter tillagning än rå. Innan tillagning bör de antingen borstas eller sköljas.
De som oftast säljs i butikerna är helt vita med slutna hattar, dvs där de bruna skivorna under hatten inte syns. Flera hävdar dock att de champinjoner som har öppna hattar smakar mer än de andra. Ibland hittar man även bruna champinjoner, som brukar gå under namnet skogschampinjoner. Dessa används på samma sätt som de vanliga vita, men har ibland en något fylligare smak.
Man har odlat champinjoner under lång tid, troligen började man i Frankrike på 1700-talet. De växer under jorden i mylla med hästgödsel i mörker och jämn luftfuktighet. Mycelium som champinjonerna växer ur framställdes hållbart i Sverige först på 30-talet. Champinjoner växer även vilt i skog och mark, även i Sverige.
Finns att få tag på:
Färska champinjoner finns hela året i våra butiker. Odlas i Sverige men importeras även från Europa, bl.a. från Nederländerna. Champinjoner finns även djupfrysta och konserverade.
Alla champinjonsorter är i princip utbytbara mot varandra. Finns inte champinjoner går det bra med annan mild matsvamp man tycker om, t.ex. Portabello, Shiitake, Ostronskivling e.dyl.
Hållbarhet och förvaring:
Håller sig ca en vecka i riktigt kallt kylskåp (strax över 0 grader), eller ett dygn i rumstemperatur. Champinjoner går även bra att frysa. Små bruna fläckar uppstår på champinjoner ganska snabbt, dessa är i sig inget fel så länge de inte dominerar eller börjar bli djupgående.
Tips:
Om du plockar svamp själv: Blanda inte ihop champinjoner med vit flugsvamp, som är rejält giftig. Skillnaden är att vit flugsvamp har vita lameller (skivor) under hatten, medan champinjon har bruna.
Måttomvandling
Champinjoner, hela
st = 15 g
Beräkna
g = 6.67 st
Beräkna
Champinjoner, skivade, tj 5 mm
st = 3 g
Beräkna
g = 33.33 st
Beräkna
dl = 35 g
Beräkna
g = 2.86 dl
Beräkna
portion = 50 g
Beräkna
Champinjoner, skivade, frysta, tj 3 mm
st = 6 g
Beräkna
g = 16.67 st
Beräkna
dl = 70 g
Beräkna
g = 1.43 dl
Beräkna
portion = 35 g
Beräkna
Champinjoner, skivade, konserv, tj 3 mm
st = 6 g
Beräkna
g = 16.67 st
Beräkna
dl = 75 g
Beräkna
g = 1.33 dl
Beräkna
portion = 35 g
Beräkna
Champinjoner stekta
portion = 50 g
Beräkna
Detaljerat näringsinnehåll per 100 g
Visa näringsinnehåll för:
Champinjoner (Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1)
Energi:
24kcal/100.3kJ
Vatten:
92.2g
Protein:
2.5g
Fett:
0.23g varav mättat: 0.04g, enkelomättat: 0g, fleromättat: 0.14g, kolesterol: 0mg
Champinjoner består till 92% av vatten, vilket man tydligt märker på den grad de krymper vid tillagning. Svampen innehåller därutöver bl.a.: 2,5 g protein, 0,2 g fett, 2,9 g kolhydrater, 425 mg kalium, och 5 mg C-vitamin .
Vill ställa en fråga eller diskutera? I så fall passar forumet bättre, då det där är det är lättare att besvara ditt inlägg. Kommentarfunktionen nedan är främst till för kompletterande information eller allmänna kommentarer eller tips till ingrediensen
Var god använd ett vårdat språk och skriv endast kommentarer som är relevanta för ingrediensen och Recepthjälpen, och försök allmänt att hålla en god ton.
Länkar är ej tillåtna p.g.a. tidigare missbruk (spam). Reklam accepteras heller inte.